Helgenschokladverkstäder var fyllda med trevliga människor från hela Värmland! Tänk att det finns så görgoa människor som bor här.

Det var några damer i den ena gruppen som har gett ut en bok synd att de inte tog med den, det skulle ha varit roligt att titta i.

Tänk att en kolafyllning kan vara så busig men vi lyckades med den till slut, lite grädde kan uträtta under!

Att gjuta en pralinform kan också kräva concentration och alla satt sin egen personlig 'touch' på sina praliner, härligt att se! Att vika fina lådor till pralinerna var ett litet bekymmer men vi kämpade tappert och lyckades få några riktigt fina askar till pralinerna.

Fick hjälpa en mamma som hade bokat gympasalen med att försöka komma in i ett förråd. Det gick inte så bra men jag kom på att vi kunde ringa till vaktmästaren - som tur var hade jag hans telefonnummer i min telefon.

Jag fick reda på att det fanns en gårdsbutik i Segerstad utanför Grums som säljer Sydafrikansk choklad. När jag får tid ska jag åka dit och kolla sortimentet. De har många andra närproducerade produkter tex honung som jag använder i min tryffelblandning  :)

Fick också reda på en affär som säljer mycket tillbehör i Karlstad, så roligt med alla tips. Jag ska lägga upp en del bilder lite senare. Damerna tyckte det var ok att vi gjorde det.

Tiden försvann väldigt fort, det kanske är så när man ha roligt! 

Idag har jag storhandlat inför helgens chokladverkstäder. Det är mysigt och roligt att en del har köpt kursen som en present till en kompis eller en släkting, bra julklapp! Kommer även i fortsättning att ha mera verkstäder i månaden nu när folk står på kö för att rulla tryfflar och gjuta chokladformer och njuta. Det var någon som tyckte att göra choklad är som att meditera, man slappnar av och man är in i sin egen värld och man njuter. Ifall ni har sett filmen Chocolat (Amerikansk/brittisk film regisserad av lasse Hallström och med Juliette Binoche) så ser man verkligen hur folk förändras av choklad. Choklad innehåller hopp för en romantiker, kärlek för den som är förälskade, meditation för livsnjutaren och så mycket, mycket mer :) Se den förföriska filmen om vår tids största elixir!

Tänkte bara berätta lite om vår resa till Kanada och USA. Vi hälsade på kusiner i Seattle och Vancouver, såg på NHL hockey med Detroit och Vancouver Canucks (många svenska spelare!!), vilken upplevelse för våra killar! Gick på många chokladaffärer såklart och smakade på många olika chokladsmaker och andra massproducerade som Reeses pieces och Hersheys.

Vår familj har rest en del under åren till släkt och vänner i andra länder och det är en del saker vi alltid tar med oss för att de är sååå eftertraktade!!

That Swedish Coffee in The Purple Packet, You know

www.swedishfoodshop.com

Jag ska nämna några t ex Löfbergs Lila kaffe (Starbucks eat your heart out!!) är det som står på frukostbordet i bl a Kapstaden, London, Seattle, Paris, mm när man hälsar på släkt och vänner. Man hör ofta att man ska ta med 'that Swedish coffee in the purple packet, you know'. Kaffe är en lyxvara särskilt bryggkaffe i många länder och det är många som har smakat och uppskattat Löfbergs Lillas bra kvalite och fin smak och att LL dessutom är Fair Trade certifierat gör att man kan skryta lite om Sveriga och det man gör för att göra världen lite rättvisare :)

Marabou choklad var en riktig hit med våra franska vänner samt alla släktingar som har smakat på den. Allas absolut favorit svensk choklad är Daim, efter 20 års resande tar vi fortfarande med en hög med Daim choklad som uppskattas av alla oavsett åldern.

www.en wikepedia.org

Wasabröd är en annan favorit som också uppskattas.

www.swedishfoodshop.com

The Famous Swedish Bun:

Kanelbullar(och kaffe på en del ställe)  kostar en förmögenhet i USA på en del ställen och jag förstår nu varför alla var så glada när jag kom med en påse kanelbullar som de satt in i frysen direkt för att njuta av senare!!

www.scandikitchen.typepad.com

Jag gjorde också en ask med hemgjorda praliner (chokladkola smak) som också var väldigt uppskattade samt kokostoppar doppade i choklad.

Det verkar som en del Amerikaner bara bakar cookies och en och annan tårta, resten köper dem.

Lösgodis tog jag med till Halloween firandet men I USA få man bara ha godis som är i papper som Halloween godis så vi fick köpa såna. men jösses! vilka mängder med godis våra småbarn fick, helt otroligt!! Och sååå himla mycket choklad!! Amerikanare är ett mycket generöst folk! Jag fick tom 'cider' av en mamma när barnen hade fått sin 'loot' (godis). På de flesta hus gör dem precis som vi och barnen knackar på och får godis. men skillnaden är att Amerikanare pyntar sina hus mycket, mycket mer än man gör här.

Vid ett annat hus fanns det korgar med godis med en skylt att man fick ta för sig!! 

Folk försökte skrämma oss genom att gömma sig på olika ställen, bra att de flesta barn hade sina föräldrar med sig men det var ett fint område där vi bodde med väldigt många trevliga människor :)

Det är säkert fler kvinnor än jag som äter choklad i förebyggande syfte, före och under mensen och det gör underverk! Visst kan man träna bort en del också men chokladen gör verkligen skillnad! 

Läste en intressant artikel om hur ICA har försökt hjälpa till:

Säljer choklad bland bindorna

Ica testar nytt säljknep mot kvinnor

Foto: Läsarbild

Tvåtredjedelar kommer från Väst Afrika

1.43% Elfenbenskusten

2. Ghana

3. Indonesien

4.Nigeria

5. Kamerun

Dessa 5 länder står för 70% av den globala kakaoproduktionen.

50 miljoner människor är beroende av kakaon för att livnära sig.

www.ravarumarknaden.se

Lite info om kakaobönor:

Kakaobönor

Det finns tre olika huvudsakliga kakaobönsorter som odlas i kommersiell skala. Dessa tre utgör tillsammans 100 % av den kommersiella produktionen.

 Sorten criolla står för en mycket liten del av marknaden. Forastero är den mest odlade sorten, med uppåt 90 % av produktionen. Den sista huvudsakliga sorten, trinitario, är en hybrid mellan de två förestående och säljs i relativt små mängder.

Criollo

Criollofrukt.

Criollo är en kakaosort med runda och lätt färgade bönor som generellt sett anses vara den finaste sorten. Den är känsligare för sjukdomar och ger en lägre avkastning än de andra. Den odlas huvudsakligen i de länder där den traditionellt odlats ända sedan människan började kultivera den, nämligen i Nicaragua, Guatamala, Mexiko, Venezuela, Madagaskar, Komorerna och Columbia, men även på Trinidad, Jamaica och Grenada. Innan fermenteringen varierar färgen från vitt till purpurrött. Bönorna antar efter fermenteringen, som är mycket kort, en lätt brun färg. Bönan används nästan uteslutande tillsammans med olika andra sorter. När den används ensam antar snittytan en rödaktig färg.

Forastero

Forasterofrukt.

Forasteron är den mest konsumerade bönan,och är mest härdig samt har en mycket hög avkastning. Bönan, som odlas i länder såsom Ghana, Nigeria, Elfenbenskusten, Brasilien, Costa Rica, Dominikanska Republiken och Ecuador brukar normalt delas upp i två kategorier beroende på om den härstammar från övre (vild eller halvvild variant från Orinocoflodens övre vattensystem) eller nedre (även kallad amelonado) Amazonas. Amelonadon är den mest spridda och odlade varianten i världen, framför allt i Afrika och Brasilien. Färgen är före fermenteringen varierande mellan purpurröd och mörkbrun. När den jäses bildas en syrlig lukt, en svag arom och en bitter smak, vilket som slutprodukt ger en bitter och mörk choklad. Därför används den ofta vid blandning.

Forasterosorten "arriba" är dock till skillnad från övriga forasterosorter inte bitter i smaken. Denna sort odlas i Ecuador och dess smakegenskaper och arom anses likvärdig med världens bästa bönor.

Trinitario

Trinitariofrukt.

Trinitario är en hybrid mellan två ovanstående bönor. Som namnet antyder kommer den från Trinidad där spanjorerna odlade criollo på 1600-talet. Efter en orkan år 1727 förstördes nästan alla plantagerna och man återplanterade med forastero. Kort därpå dök korsningar upp på egen hand mellan forasteron och rester av criollon som överlevt katastrofen, varefter trinitarion fortsatte odlas då den får bättre skördar och är mer resistent än criellon. Den odlas i stort sett i samma områden som criellon odlas. Aromen anses ofta vara bättre än forasterons.

Trinitarion utgör cirka 4 procent av världens kakaoproduktion och har ärvt härdigheten från forasteron och smaken från criollon, även om dragen i övrigt mest påminner om forasterons, och den används mest vid blandning.

(WWW.wikepedia.org)

Enligt DICTE HELMERSSON , Frilansskribent och redaktör för NE-nytt:

I Sverige mumsar vi i oss i genomsnitt drygt 5 kg choklad per person och år – en konsumtion som stått sig de senaste tio åren. Speciellt mycket choklad sätter vi i oss under vinterhalvåret. Nu närmar vi oss dessutom julhelgen, årets höjdpunkt för chokladälskarna. Även under påsken ökar chokladförsäljningen markant. Myterna och åsikterna om chokladens inverkan på kropp och själ är många, och studier pågår för att utröna de förmodade positiva effekterna.

Tillsammans med länder som Tyskland, Danmark, Norge och Storbritannien befinner sig Sverige i det ljusa chokladbältet. Nordeuropéer i gemen föredrar nämligen den ljusa, milda mjölkchokladen, vilket avspeglar sig i försäljningsstatistiken. Mörk choklad, med högre kakaohalt, utgör här endast en marginell andel (strax under 5 procent). Ju längre söderut man kommer, desto mer förändras smakpreferenserna till fördel för mörkare, mer bitter choklad.

En annan skillnad är att befolkningen i södra Europa äter mindre mängder choklad. I Italien säljs 2,6 kg choklad per person och år, alltså ungefär hälften så mycket som i Sverige. I Portugal är motsvarande siffra endast 1,3 kg. Sverige ligger någonstans kring mitten i listan över chokladkonsumtion. Av de 5,1 kg choklad per person som vi i Sverige smäller i oss består 2,6 kg av ofylld choklad och stycksaker, medan 2,4 kg är praliner och så kallad konfektchoklad.

Toppnoteringen har Schweiz med en försäljning som motsvarar 9,5 kg choklad per person och år. Hur mycket som konsumeras av den inhemska befolkningen är dock osäkert; man kan förmoda att en hel del av den berömda schweiziska chokladen köps av turister. Att man äter mindre mängd choklad i länder med varmare klimat (liksom under sommaren i vårt land) beror bland annat på att choklad är ett temperaturkänsligt livsmedel som lätt smälter under varma dagar. Den gångna sommaren i Sverige, med relativt kallt väder, gynnade däremot chokladindustrin.

Njutning och nytta

En sak är klar: choklad engagerar människor. Man kan också märka ett ökat intresse för mörk choklad i gourmetkretsar. Det finns en uppsjö av ”chokladlitteratur” innehållande såväl fantasifulla recept på bakverk som beskrivningar av chokladens påstådda nyttiga innehåll och medicinska effekter.  

Om man påstår att choklad egentligen bara är en onyttig godsak späckad med fett, socker och tomma kalorier så får man strax mothugg av chokladens försvarare. En del personer talar mycket och gärna om sin chokladpassion och om det välbefinnande de anser att intaget av choklad ger.  

Tvärsäkra uttalanden om chokladens hälsobringande effekter är besked som snabbt anammas av alla chokladälskare, som naturligtvis gärna vill förena njutning av den goda chokladen med nytta. Den förhoppningsfulle chokladätaren ser gärna att chokladen är så nyttig så att den kan ätas med riktigt gott samvete.  

För ungefär ett år sedan skrev tidningarna om ett forskningsprojekt vid universitetssjukhuset MAS i Malmö som skulle ge besked om kakaons effekter på människors sömn och blodtryck. Men när NE ringer upp den tilltänkte ansvarige forskningsledaren för att fråga om eventuella resultat blir svaret att projektet aldrig kom i gång – i brist på forskningsanslag.

Intresse från industrin 

För chokladindustrin är förstås forskningsrön om chokladens medicinska effekter högintressanta. Tekn. dr Marianne Lindblom på Kraft Sverige AB, ett internationellt bolag där bland annat Marabou ingår, är ansvarig för företagets bevakning av vetenskapliga frågor samt kontakter mellan forskare och myndigheter. Dessutom medarbetar hon som skribent i Nationalencyklopedin. Hon är mycket försiktig när hon tolkar de forskningsresultat som hittills kommit från främst USA och Japan.

 – Det som är mest spännande just nu är att forskare i kakao påvisat höga halter av polyfenoler, ämnen som vi vet har antioxidativa effekter. Antioxidanter, som även finns i frukt och grönsaker, hämmar bildningen eller verkningarna av potentiellt skadliga oxiderande föreningar. Resultaten av forskningen tyder på att kakaon har möjliga positiva medicinska effekter på hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och immunförsvaret, säger Marianne Lindblom.

– Resultaten grundar sig dock hittills bara på försök in vitro (i provrör). Ännu återstår många års kliniska studier även på människor innan vi skulle kunna gå ut och påstå att kakao har en viss medicinsk effekt.  

Vissa personer påstår att de är chokladberoende och måste ha en viss kvantitet varje dag. Men något fysiologiskt beroende av choklad har man inte kunnat påvisa, enligt Marianne Lindblom. Huvudingredienser i choklad är kakaomassa, kakaosmör och socker (samt mjölkpulver när det gäller mjölkchoklad). Det innebär att en chokladkaka innehåller cirka 30 procent fett och 40–50 procent socker. I choklad med extrem hög halt av kakao, kring 70 procent, ökar fetthalten. Fettet i kakaosmör innehåller lika delar stearinsyra, palmitinsyra (som båda är mättade fettsyror) samt oljesyra (enkelomättad fettsyra).  

Choklad är alltså ett mycket energirikt livsmedel, men råvaran innehåller dessutom protein, mineralämnen (såsom järn och magnesium) samt vitaminer.  

Att choklad skulle vara speciellt onyttigt med tanke på den höga fett- och sockerhalten håller inte Marianne Lindblom med om.  

– Man måste se på allt man äter så att den totala kosten är väl balanserad. Ett högt energiintag kan vara önskvärt i vissa situationer, och man lever ju inte enbart på choklad.

Myter om effekter

 Det har genom århundradena funnits många myter och beskrivningar om hur choklad och kakao påverkar människans själsliv och kroppsliga hälsa. Européerna kom i kontakt med kakaoträdet och en sorts chokladdryck vid sina upptäcktsresor och härjningar i Central- och Sydamerika. Enligt sägnen drack aztekernas siste härskare,

Motecuhzoma II Xocoyotzin, vid sina måltider tiotals koppar av en dryck som tillreddes av rostade kakaobönor, hett vatten, honung, vanilj, chili och andra kryddor. För hela hovet tillreddes tusentals koppar varje dag.   

Det var de förnämsta personerna som kunde dricka denna typ av chokladdryck. Fattigare folk tillsatte majsmjöl till drycken för att göra den mer närande. Chili tillsattes för att piffa upp smaken. Den spanske fältherren Hernán Cortés, Mexicos erövrare, rapporterade till hemlandet att soldaterna genom att dricka chokladdryck fick så stora krafter att de kunde genomföra en hel dagsmarsch.

 I början av 1500-talet skickade spanjorerna hem kakaobönor till hemlandet. I början uppskattades inte den bittra och feta drycken som tillreddes av bönorna. Det blev dock bättre när man började söta och värma drycken vid tillagningen.

 Introduktionen av chokladdrycken, som sågs som ett njutningsmedel, mötte hårt motstånd från den katolska kyrkan, vilket dock snarare ökade folkets intresse för nyheten. Motståndet från kyrkan berodde även på att chokladdrycken fick rykte om sig att vara ett afrodisiakum, alltså ett medel som stimulerar kärlekslivet. Äventyraren och kvinnotjusaren

Casanova lär till exempel ha intagit stora mängder chokladdryck innan han gav sig ut på sina eskapader. Choklad har tidvis setts som ett universalmedel som kunnat bota de flesta åkommor.

Spridning i Europa

 Även om det gick trögt i starten så spred sig kunskapen om chokladdrycken vidare från Spanien till övriga länder i Europa. Det är många märkesmän och uppfinningar som bidragit till att vi har dagens sortiment av kakao och choklad. Efternamnen på många av de tidiga chokladpionjärerna och uppfinnarna känner vi nu igen som namn på chokladtillverkande företag.  

Ett stort steg i utvecklingen gjorde C.J van Houten i Nederländerna när han 1828 uppfann en metod att pressa ut fettet ur kakaobönor. Därigenom kunde man utvinna kakaopulver och kakaosmör. Uppfinningen lade grunden till tillverkningen av fettfattigare kakaopulver (som gav godare drickchoklad) och i förlängningen även av ätbara chokladkakor. Den första chokladkakan tillverkades i Bristol 1847 av Joseph Fry, som blandat samman kakaomassa, socker och kakaosmör.

 Vid Daniel Peters schweiziska chokladfabrik ledde Henri Nestlés experiment med kondenserad mjölk fram till tillverkning av den första mjölkchokladen.

Ett känt chokladmärke är Lindt, och det var apotekaren Roderich Lindt som 1880 byggde en maskin för conchning, en bearbetningsmetod som bland annat luftar chokladmassan och dessutom förbättrar chokladens smak.

 I Sverige startades chokladtillverkning 1873 av de invandrade yrkeskunniga bröderna Cloetta. Den svenska chokladindustrin präglas i dag av stark internationalisering, och de flesta större tillverkarna har varit föremål för uppköp så att de nu ingår i multinationella bolag.

Chokladregler

 Choklad och chokladtillverkning omges av ett omfattande regelverk. Direktiv för kakao- och chokladvaror och kriterierna för vad som egentligen ska få lov att kallas choklad har stötts och blötts under flera år i EU-parlamentet. I våras tog parlamentet ett beslut om direktiv som ska gälla från och med augusti 2003. De innebär bland annat att allmänna märkningsregler för livsmedel, till exempel att det ska finnas en ingrediensförteckning, ska gälla även choklad.

 En annan fråga där oenighet länge har rått gällde hur stor del vegetabiliskt fett, förutom kakaosmör, som choklad ska få innehålla och fortfarande få lov att kallas choklad. En del länder pläderade för noll procent, medan Sverige ingått i en grupp länder med ett undantag som hittills tillåtit upp till 5 procents inblandning av andra vegetabiliska fetter. Beslutet gick på den linje som Sverige stödde, alltså att även i framtiden tillåta inblandning av upp till 5 procent annat vegetabiliskt fett i choklad.

– För oss förändrar egentligen inte de nya EU-reglerna någonting. Vi har sedan länge innehållsmärkning av chokladen. Även om det är tillåtet så används generellt inte vegetabiliskt fett, förutom kakaosmör, vid chokladtillverkning i Sverige. Det gäller alla våra stora produkter, bland annat mjölkchoklad, kommenterar Marianne Lindblom på Kraft Sverige AB.

Artikeln publicerad 2000-12-15)