Enligt DICTE HELMERSSON , Frilansskribent och redaktör för NE-nytt:

I Sverige mumsar vi i oss i genomsnitt drygt 5 kg choklad per person och år – en konsumtion som stått sig de senaste tio åren. Speciellt mycket choklad sätter vi i oss under vinterhalvåret. Nu närmar vi oss dessutom julhelgen, årets höjdpunkt för chokladälskarna. Även under påsken ökar chokladförsäljningen markant. Myterna och åsikterna om chokladens inverkan på kropp och själ är många, och studier pågår för att utröna de förmodade positiva effekterna.

Tillsammans med länder som Tyskland, Danmark, Norge och Storbritannien befinner sig Sverige i det ljusa chokladbältet. Nordeuropéer i gemen föredrar nämligen den ljusa, milda mjölkchokladen, vilket avspeglar sig i försäljningsstatistiken. Mörk choklad, med högre kakaohalt, utgör här endast en marginell andel (strax under 5 procent). Ju längre söderut man kommer, desto mer förändras smakpreferenserna till fördel för mörkare, mer bitter choklad.

En annan skillnad är att befolkningen i södra Europa äter mindre mängder choklad. I Italien säljs 2,6 kg choklad per person och år, alltså ungefär hälften så mycket som i Sverige. I Portugal är motsvarande siffra endast 1,3 kg. Sverige ligger någonstans kring mitten i listan över chokladkonsumtion. Av de 5,1 kg choklad per person som vi i Sverige smäller i oss består 2,6 kg av ofylld choklad och stycksaker, medan 2,4 kg är praliner och så kallad konfektchoklad.

Toppnoteringen har Schweiz med en försäljning som motsvarar 9,5 kg choklad per person och år. Hur mycket som konsumeras av den inhemska befolkningen är dock osäkert; man kan förmoda att en hel del av den berömda schweiziska chokladen köps av turister. Att man äter mindre mängd choklad i länder med varmare klimat (liksom under sommaren i vårt land) beror bland annat på att choklad är ett temperaturkänsligt livsmedel som lätt smälter under varma dagar. Den gångna sommaren i Sverige, med relativt kallt väder, gynnade däremot chokladindustrin.

Njutning och nytta

En sak är klar: choklad engagerar människor. Man kan också märka ett ökat intresse för mörk choklad i gourmetkretsar. Det finns en uppsjö av ”chokladlitteratur” innehållande såväl fantasifulla recept på bakverk som beskrivningar av chokladens påstådda nyttiga innehåll och medicinska effekter.  

Om man påstår att choklad egentligen bara är en onyttig godsak späckad med fett, socker och tomma kalorier så får man strax mothugg av chokladens försvarare. En del personer talar mycket och gärna om sin chokladpassion och om det välbefinnande de anser att intaget av choklad ger.  

Tvärsäkra uttalanden om chokladens hälsobringande effekter är besked som snabbt anammas av alla chokladälskare, som naturligtvis gärna vill förena njutning av den goda chokladen med nytta. Den förhoppningsfulle chokladätaren ser gärna att chokladen är så nyttig så att den kan ätas med riktigt gott samvete.  

För ungefär ett år sedan skrev tidningarna om ett forskningsprojekt vid universitetssjukhuset MAS i Malmö som skulle ge besked om kakaons effekter på människors sömn och blodtryck. Men när NE ringer upp den tilltänkte ansvarige forskningsledaren för att fråga om eventuella resultat blir svaret att projektet aldrig kom i gång – i brist på forskningsanslag.

Intresse från industrin 

För chokladindustrin är förstås forskningsrön om chokladens medicinska effekter högintressanta. Tekn. dr Marianne Lindblom på Kraft Sverige AB, ett internationellt bolag där bland annat Marabou ingår, är ansvarig för företagets bevakning av vetenskapliga frågor samt kontakter mellan forskare och myndigheter. Dessutom medarbetar hon som skribent i Nationalencyklopedin. Hon är mycket försiktig när hon tolkar de forskningsresultat som hittills kommit från främst USA och Japan.

 – Det som är mest spännande just nu är att forskare i kakao påvisat höga halter av polyfenoler, ämnen som vi vet har antioxidativa effekter. Antioxidanter, som även finns i frukt och grönsaker, hämmar bildningen eller verkningarna av potentiellt skadliga oxiderande föreningar. Resultaten av forskningen tyder på att kakaon har möjliga positiva medicinska effekter på hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och immunförsvaret, säger Marianne Lindblom.

– Resultaten grundar sig dock hittills bara på försök in vitro (i provrör). Ännu återstår många års kliniska studier även på människor innan vi skulle kunna gå ut och påstå att kakao har en viss medicinsk effekt.  

Vissa personer påstår att de är chokladberoende och måste ha en viss kvantitet varje dag. Men något fysiologiskt beroende av choklad har man inte kunnat påvisa, enligt Marianne Lindblom. Huvudingredienser i choklad är kakaomassa, kakaosmör och socker (samt mjölkpulver när det gäller mjölkchoklad). Det innebär att en chokladkaka innehåller cirka 30 procent fett och 40–50 procent socker. I choklad med extrem hög halt av kakao, kring 70 procent, ökar fetthalten. Fettet i kakaosmör innehåller lika delar stearinsyra, palmitinsyra (som båda är mättade fettsyror) samt oljesyra (enkelomättad fettsyra).  

Choklad är alltså ett mycket energirikt livsmedel, men råvaran innehåller dessutom protein, mineralämnen (såsom järn och magnesium) samt vitaminer.  

Att choklad skulle vara speciellt onyttigt med tanke på den höga fett- och sockerhalten håller inte Marianne Lindblom med om.  

– Man måste se på allt man äter så att den totala kosten är väl balanserad. Ett högt energiintag kan vara önskvärt i vissa situationer, och man lever ju inte enbart på choklad.

Myter om effekter

 Det har genom århundradena funnits många myter och beskrivningar om hur choklad och kakao påverkar människans själsliv och kroppsliga hälsa. Européerna kom i kontakt med kakaoträdet och en sorts chokladdryck vid sina upptäcktsresor och härjningar i Central- och Sydamerika. Enligt sägnen drack aztekernas siste härskare,

Motecuhzoma II Xocoyotzin, vid sina måltider tiotals koppar av en dryck som tillreddes av rostade kakaobönor, hett vatten, honung, vanilj, chili och andra kryddor. För hela hovet tillreddes tusentals koppar varje dag.   

Det var de förnämsta personerna som kunde dricka denna typ av chokladdryck. Fattigare folk tillsatte majsmjöl till drycken för att göra den mer närande. Chili tillsattes för att piffa upp smaken. Den spanske fältherren Hernán Cortés, Mexicos erövrare, rapporterade till hemlandet att soldaterna genom att dricka chokladdryck fick så stora krafter att de kunde genomföra en hel dagsmarsch.

 I början av 1500-talet skickade spanjorerna hem kakaobönor till hemlandet. I början uppskattades inte den bittra och feta drycken som tillreddes av bönorna. Det blev dock bättre när man började söta och värma drycken vid tillagningen.

 Introduktionen av chokladdrycken, som sågs som ett njutningsmedel, mötte hårt motstånd från den katolska kyrkan, vilket dock snarare ökade folkets intresse för nyheten. Motståndet från kyrkan berodde även på att chokladdrycken fick rykte om sig att vara ett afrodisiakum, alltså ett medel som stimulerar kärlekslivet. Äventyraren och kvinnotjusaren

Casanova lär till exempel ha intagit stora mängder chokladdryck innan han gav sig ut på sina eskapader. Choklad har tidvis setts som ett universalmedel som kunnat bota de flesta åkommor.

Spridning i Europa

 Även om det gick trögt i starten så spred sig kunskapen om chokladdrycken vidare från Spanien till övriga länder i Europa. Det är många märkesmän och uppfinningar som bidragit till att vi har dagens sortiment av kakao och choklad. Efternamnen på många av de tidiga chokladpionjärerna och uppfinnarna känner vi nu igen som namn på chokladtillverkande företag.  

Ett stort steg i utvecklingen gjorde C.J van Houten i Nederländerna när han 1828 uppfann en metod att pressa ut fettet ur kakaobönor. Därigenom kunde man utvinna kakaopulver och kakaosmör. Uppfinningen lade grunden till tillverkningen av fettfattigare kakaopulver (som gav godare drickchoklad) och i förlängningen även av ätbara chokladkakor. Den första chokladkakan tillverkades i Bristol 1847 av Joseph Fry, som blandat samman kakaomassa, socker och kakaosmör.

 Vid Daniel Peters schweiziska chokladfabrik ledde Henri Nestlés experiment med kondenserad mjölk fram till tillverkning av den första mjölkchokladen.

Ett känt chokladmärke är Lindt, och det var apotekaren Roderich Lindt som 1880 byggde en maskin för conchning, en bearbetningsmetod som bland annat luftar chokladmassan och dessutom förbättrar chokladens smak.

 I Sverige startades chokladtillverkning 1873 av de invandrade yrkeskunniga bröderna Cloetta. Den svenska chokladindustrin präglas i dag av stark internationalisering, och de flesta större tillverkarna har varit föremål för uppköp så att de nu ingår i multinationella bolag.

Chokladregler

 Choklad och chokladtillverkning omges av ett omfattande regelverk. Direktiv för kakao- och chokladvaror och kriterierna för vad som egentligen ska få lov att kallas choklad har stötts och blötts under flera år i EU-parlamentet. I våras tog parlamentet ett beslut om direktiv som ska gälla från och med augusti 2003. De innebär bland annat att allmänna märkningsregler för livsmedel, till exempel att det ska finnas en ingrediensförteckning, ska gälla även choklad.

 En annan fråga där oenighet länge har rått gällde hur stor del vegetabiliskt fett, förutom kakaosmör, som choklad ska få innehålla och fortfarande få lov att kallas choklad. En del länder pläderade för noll procent, medan Sverige ingått i en grupp länder med ett undantag som hittills tillåtit upp till 5 procents inblandning av andra vegetabiliska fetter. Beslutet gick på den linje som Sverige stödde, alltså att även i framtiden tillåta inblandning av upp till 5 procent annat vegetabiliskt fett i choklad.

– För oss förändrar egentligen inte de nya EU-reglerna någonting. Vi har sedan länge innehållsmärkning av chokladen. Även om det är tillåtet så används generellt inte vegetabiliskt fett, förutom kakaosmör, vid chokladtillverkning i Sverige. Det gäller alla våra stora produkter, bland annat mjölkchoklad, kommenterar Marianne Lindblom på Kraft Sverige AB.

Artikeln publicerad 2000-12-15)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

           Så roligt att vara med på den kända värmländska författaren Henrik Molenius boksignering idag. Tack så mycket Henke!!   ...

    Min son ville gå på Melodifestivalen. Vi diskuterade och tyckte de var lite dyra men okej tänkte jag vi kan kolla efter biljetter ifall det fanns till ett rimligt pris. Det var SLUTSÅLD allt var borta!! Vi nöjde oss med att åka in till stan och...

  Den här julmusten smakade jättegott när den var välkyld. Det fanns en eftersmak av kaffe. En del tyckte inte om den men jag klagar inte jag gillade kaffesmaken! ...

  Blåbärsinspektören kollar nästa års blåbärsskörd :) Tror att hon var nöjd med blåbärsrisets kvalité. ...

          Kyckling Mozzarrella Jag gjorde ett litet snitt i några kycklingfiléer och fyllde snitten med hackade oliver. Jag hade röktskinka och tomatskivor på plus ett mozzarrella täcke med oregano och lite olivolja, salt och peppar. Min ...